Att vara hemma...
kan vara jätteskönt, mysigt, roligt och alldeles... alldeles skitjobbigt! Jag är just nu ofrivilligt hemma pga en rygg som gick ut i strejk ordentligt för drygt en vecka sedan. Nu undrar jag bara vad han vill uppnå med den här strejken. Besök hos sjukgymnast, läkare, knaprande av värktabletter, en hel del tid på värmedyna, försiktiga promenader och sköna varma duschar är vad som kretsat runt mig den senaste veckan... Det är sådana här tillfällen man inser hur bra man har det annars. Det kanske är det ryggen vill påminna mig om. Just nu längtar jag efter att få komma tillbaka till mina härliga kollegor och mina små guldklimpar på jobbet. (Jag ska aldrig klaga då jag får gå till jobbet mer). Jag längtar dessutom efter att få sova i min säng tillsammans med min kärlek. Senaste tiden har jag sovit på soffan, då den är hårdare än sängen. Och nu är kalrn ute på övning. Typiskt! Men jag har ju i alla fall sällskap av våra husdjur som växer sig större och större. Snart är dammråttorna uppgraderade till bävrar och jag kan bara se på. Tur att Ola kommer hem imorgon.
Dessa underbara blommor fick jag av karln min. =) Var det för att jag har en elak rygg? Hade han dåligt samvete för att han skulle iväg sämsta möjliga tidpunkt? Är det bara för att han är så underbar och älskar mig mest av allt? Eller en kombination kanske... ;)
Nu är det i alla fall bättre (peppar peppar). Jag gör mina övningar och gör ALLT för att bli bra så fort som möjligt. Sjukskriven den här veckan och sen ska jag tillbaka på 50 % mån-ons nästa vecka. Wiiiho! =)