erikao

Det är först nu man inser vilket grymt bra liv man hade som barn…

…man bodde under samma tak som alla man älskade.

…man hade folk som berättade för en vad som skulle göras och när.

…kände man för att leka, så gjorde man det och det fanns alltid tid för sånt.

…man trivdes med att leka på sin gård och tänkte inte så mycket på vad som hände på
    andra ställen i världen.

…kompisarna man hade bodde på samma gård som en själv eller åtminstone i samma ort.

…jag behövde definitivt inte oroa mig för att skriva en tenta.

…eller ens tänka på framtiden.
…det fanns inga spärrar - ville man bli världsstjärna så var det ju givet att man skulle bli det.

...det fanns inte mycket att grubbla över eller saker att analysera.
...det fanns väl egentligen inget man behövde oroa sig för... Jo, en sak... Om den som stod
    i "bollen i burken" skulle få tag på en.