erikao

Igår skrevs det tenta minsann. Kursen ”språkets struktur 5 p.” är avklarad! (förhoppningsvis…)
Jag tyckte det kändes bra att skriva tentan. Det känns som att jag borde ha klarat den, annars
måste jag nog se till att få läsa om alltihopa…

På kvällen var jag och Sanna ute och firade på Orvars (Norrlands nation). Carro följde också
med! Tokmysigt ju! En grekburgare, några glas vin och en massa snicksnack. Sen var man
lagom trött för att trava hemåt.

Nu mellan 12.15 och 14.00 har jag introduktion på kursen som jag ska läsa nu. ”Stil, text och tal”…
Jag hoppas den är roligare än den låter!

Senare åker jag till Skövde och myser. Svårt att hålla sig därifrån… men det är ju inte så konstigt…
Det absolut bästa finns ju där... ;)

Det är först nu man inser vilket grymt bra liv man hade som barn…

…man bodde under samma tak som alla man älskade.

…man hade folk som berättade för en vad som skulle göras och när.

…kände man för att leka, så gjorde man det och det fanns alltid tid för sånt.

…man trivdes med att leka på sin gård och tänkte inte så mycket på vad som hände på
    andra ställen i världen.

…kompisarna man hade bodde på samma gård som en själv eller åtminstone i samma ort.

…jag behövde definitivt inte oroa mig för att skriva en tenta.

…eller ens tänka på framtiden.
…det fanns inga spärrar - ville man bli världsstjärna så var det ju givet att man skulle bli det.

...det fanns inte mycket att grubbla över eller saker att analysera.
...det fanns väl egentligen inget man behövde oroa sig för... Jo, en sak... Om den som stod
    i "bollen i burken" skulle få tag på en.

                                                                                                

… tänk att det alltid ska vara så himla svårt. Det värsta är då man inte vet hur lång tid det är tills nästa gång man kan ses.

Helgen har varit toppen. I fredags var det korrefest här. Det var grymt mycket folk och jag hade det himla skoj. Höjdpunkten var då jag o Carro tog o fixade partaj uppe på våningen över. Hehe! =) Vi höll ut till kl. fyra tror jag… Grymlansch! Eller klockrent, som Carro skulle ha sagt…

Lördagen gick åt till att bara mysa o grisa i sängen. Vid sjutiden började jag o Ola fundera på om det vore bra att få i sig lite mat… Vi gick på affären o köpte ingredienser till en utsökt middag. Smördegsinbakad kassler med svampstuvning, klyftpotatis och rödvinssås. Mmmm… Panacotta till efterrätt också. =)

Söndag, (idag alltså) har vi varit ute på en lååång promenad. 2 h var jag o Ola ute o traskade. Underbart mysigt, trots att det blev lite kallt på slutet. Skönt att komma in efter en sån promenad… =) Sen var det dags för middagen som jag blivit lovad. Vi gjorde oss klara, Ola packade sina grejer o sen gick vi ner på stan, till Tzatsiki. Grymt god mat med gott vin till… mmm… mysigt. Det är nåt alldeles speciellt med det där stället. =) Sen var det dags att gå till tåget o lämna av Ola där… Mindre mysigt.

Tänk att det alltid ska vara så svårt att säga ”hej då”…

Vem har kommit på det uttrycket? För mig känns det bäst att inte vara ensam…

Människan är en social varelse som är beroende av andra människor. Jag är beroende av andra människor. Vad skulle jag göra utan min underbara familj? utan min stora kärlek? utan mina tokmysiga vänner? Trots att många av er är alldeles för långt ifrån mig, så är det underbart att veta att ni finns där då jag behöver er som mest! Det kanske var taktiskt av mig att flytta till Uppsala? Nu är jag ju i alla fall mitt emellan er… 

Hur skulle det vara att vara ensam på skolan? Inte skulle man lära sig lika mycket… Det skulle absolut inte vara lika kul. Bara böcker att läsa, ingen att prata med, ingen att ta hjälp av, ingen att skratta med, ingen att snacka strunt med… Nä, fy så trist!

Att bo i korridor underlättar ju faktiskt… Man kan välja om man vill vara ensam eller ej. Visst kan det vara stökigt, äckligt och så, men det känns ganska skönt att veta att man har folk runt sig. Att gå ut i köket och snacka strunt, då man känner för det, är ju rätt skönt. En salig blandning av folk gör att det kan bli spännande diskussioner. Sen är det ju skitkul att träffa nya människor! Men det är ju skönt att veta att jag har några gamla godingar från hemtrakten i närheten av mig också… 

Visst kan det vara skönt att vara ensam ibland… men bara ibland… Just nu är det rätt skönt, för att jag vet att jag inte kommer att vara det så länge. 

”Ensam är stark?” Knepigt…